Olycksfall vid självverksamt skogsarbete är endast i undantagsfall orsakade av ”slumpen”. Med andra ord skulle de allra flesta olyckor ha kunnat förhindras eller åtminstone lindrats om beteende, utrustning mm varit bättre. Det finns många möjliga sätt att angripa olycksfallsproblemet i det självverksamma skogsbruket. Vid sidan om tekniska förbättringar på utrustningen krävs i regel beteendeförändringar hos skogsägarna. Några viktiga ”angreppsvägar” som kommer att utnyttjas inom projektet visas nedan:
- Teknik (teknikens allmänna riskexponering, skydd, hjälpmedel mm.)
- Arbetsteknik (kunskap och tillämpning av säkra arbetsmetoder)
- Taktik (säkerhet genom förutseende planering, val av arbeten mm)
- Organisation (samarbete, tillgång till nätverk av personliga och tekniska resurser, informationskällor, kommunikationsmedel mm)
- Mental säkerhet (riskmedvetande, riskattityd, ”kultur”, normer mm)
- Fysisk och mental kapacitet/förmåga (varseblivning av faror, reaktionsförmåga, skicklighet)
För att uppnå beteendeförändringar krävs olika former av information som bl.a. medvetandegör riskerna och ger goda möjligheter att skaffa kunskap (anpassade till olika brukares behov och förutsättningar) genom informationsmaterial, instruktörer, kunniga säljare, skogsdagar mm.
Forskning från andra områden har visat att en bestående beteendeförändring kräver en process med ett antal steg från det att ”problemet” överhuvud identifierats via det att personen börjar söka information, går kurser etc. och slutligen byter till ett säkrare beteende, teknik, metod och allmänt högre säkerhetsmedvetande. För att nå framgång krävs alltså informationsinsatser, material och aktiviteter som vänder sig både till dem som inte sett problemet och de som kommit så långt på förändringstrappan att de vill utveckla sig genom att t.ex. gå en kurs eller skaffa bättre utrustning.
Läs mer >>>
